Bättre kvävering vid reningsverken – 40 000 €
Kväve orsakar många slags skador i Östersjön. Ammoniumkväve är giftigt för organismer och förbrukar syre. Nitratkväve igen orsakar övergödning av havet.
1. Projektets namn + organisationen bakom projektet
Bättre kväverening vid reningsverken Åbofirman Envieno Ky (www.envieno.com), som grundades 2012, är en internationell specialist på vattenkvalitet och lagstiftning. Vårt specialkunnande är rening av vatten från miljöskadliga och farliga ämnen samt riskhantering av ämnen som förekommer i miljön. Vår mission är att höja nivån på reningen av avloppsvatten och därigenom minska miljöbelastningen från reningsverken.
2. Beskrivning av problemet
Kväve orsakar många slags skador i Östersjön. Ammoniumkväve är giftigt för organismer och förbrukar syre. Nitratkväve igen orsakar övergödning av havet. Avloppsreningsverken är en av de källor som belastar Östersjön med kväve. Trots att reningsverken använder sig av moderna metoder för att hantera avloppsvattnet hamnade 2008 hela 3 800 ton kväve i Östersjön från de finländska reningsverken. I genomsnitt avlägsnar våra reningsverk 56 % av kvävebelastningen i avloppsvattnet. För alla Östersjöländer uppgick årsbelastningen till 26 000 ton. Det finns således rum för förbättring när det gäller rening av kväve! Största delen av avloppsvattnets kväve i kommer från proteinhaltig mat som människan äter och från överflödigt kväve som avsöndras i urinen. Många reningsverk har observerat att mängden kväve ökar med en årlig takt på 3 % i genomsnitt, just på grund av den ökade konsumtionen av proteinhaltig mat. Eftersom kvävets huvudsakliga ursprung är avloppsvatten från bosättningar, är det svårt att begränsa eller eliminera tillflödet till reningsverken. Man måste alltså ytterligare effektivera kvävereningen i reningsverken.
Ett fundamentalt skede i kvävereningen i reningsverken kräver att luft blåses in i det biologiska reningsskedet. Detta skede kallas luftning. Av energiförbrukningen på ett avloppsreningsverk går över hälften åt till luftningen. För att effektivera kvävereningen bör man alltså sträva efter en lösning som inte ökar behovet av luftning och i bästa fall minskar det. Den senare lösningen skulle förutom att spara reda pengar även möjliggöra en ännu miljövänligare avloppsvattenrening.
3. Vad är projektets mål? / Hur ser er lösning ut?
Syftet med projektet är att i avloppsreningsverken ta i bruk en teknik som ökar kvävereningen och t.o.m. minskar energiförbrukningen. Envieno Ky har utvecklat tekniken tillsammans med Turun seudun puhdistamo Oy. Lösningen baserar sig på att man mäter ammoniumkvävehalten i realtid vid luftningen. Utgående från mätresultatet styrs mängden luft som behövs vid luftningen helt automatiskt.
Kvävereningen i reningsverken sker på samma sätt som tidigare, men med hjälp av den lösning vi utvecklat optimerar vi syrehalten i avloppsvattnet så att vi får ett bättre reningsresultat. Kontrollen av syrehalten är en av de viktigaste sakerna i ett avloppsreningsverk. I reningsverken tas kvävet bort biologiskt genom att upprätthålla rätt sorts bakteriestammar. Bakterier som syrsätter ammoniumkväve växer bara om det finns tillräckligt med syre i avloppsvattnet. Syret löses upp i avloppsvattnet genom luftningen, dvs. genom att blåsa in stora mängder luft. Bakterier som förvandlar nitratkväve till kvävgas växer däremot bäst i förhållanden där inget syre har lösts upp i avloppsvattnet.
Arbetet i reningsverken försvåras av det faktum att kvävebelastningen inte är konstant. På grund av människans dygnsrytm varierar kvävehalten i avloppsvattnet stort under olika klockslag. Det luftningssätt som nu används i den biologiska processen reagerar inte på variationer i kvävehalterna. När kvävehalten är låg, får processen för mycket luft. Men när kvävehalten är hög, räcker den inblåsta luftmängden inte nödvändigtvis till för att effektivt kunna ta bort kvävet. Syrehalten är sällan optimal för att processen ska kunna fungera på bästa sätt. Med hjälp av den teknik vi utvecklat är syrehalten i processen alltid optimal. Det krävs heller inte några stora investeringar för att reningsverken ska kunna ta tekniken i bruk. Återbetalningstiden för investeringen är t.o.m. mindre än ett år.
4. Hur bidrar projektet till att förbättra Östersjöns tillstånd?
Mot bakgrund av de resultat vi erhållit kunde man med vår teknik minska kvävebelastningen på Östersjön med 440 ton årligen, enbart för de tio största reningsverken i Finland. Enligt våra beräkningar skulle det ändå förbrukas mindre energi och besparingspotentialen för reningsverkens driftskostnader skulle överstiga 500 000 €.
Tack vare lösningen kunde man minska totalbelastningen av kväve i Östersjöländerna med 4 500 ton. Detta motsvarar den årliga kvävebelastningen i Östersjön från cirka 800 000 invånare. Tekniken lämpar sig inte enbart för Östersjöländerna utan den kan även marknadsföras globalt.
När man minskar kvävebelastningen, minskar även förekomsten av dess skadliga miljöeffekter, som övergödning.
Beräkningarna grundar sig på de pilottest som gjorts vid Turun seudun puhdistamo Oy:s avloppsreningsverk på Kakolabacken. Styrtekniken har testats i avloppsreningsverket på Kakolabacken i Åbo under åtta månaders tid. Totaleffekten av kvävereningen har under testperioden förbättrats med 17,4 % och energiförbrukningen har minskat med 9,2 %. Utvecklingen är enastående med beaktande av att reningsverket på Kakolabacken även innan testningen av den nya tekniken klarade av kraven i sitt miljötillstånd. Som ett resultat av testningen håller Turun seudun puhdistamo Oy nu på att ta i bruk den nya styrtekniken som en del av sin normala process.
Mottagare av finansiering
Östersjöveckan 2016 – 1 400 €
Munkkiniemen yhteiskoulu ligger ett stenkast från Munksnäs strand. Östersjön är vår närmiljö, som vi vill bevara välmående.
Inga mikroplaster i Slemmern – 35 000 €
Inga mikroplaster i Slemmern – genom anläggning av multifunktionell våtmark för minska spridning av föroreningar från dagvatten till havet.
Eleverna i Raumos freinetskola bekantar sig med skärgårdsnaturen – 4 100 €
På freinetskolan i Raumo vill vi hjälpa Östersjön och skärgårdsnaturen på vår hemort genom att ta hand om den.
Badewanne – 10 000 €
Forskningsprojekt för kartläggning och fotografering av spöknät som sitter fast i vrak och farliga ämnen som finns i vrak.
Rening av läkemedelsrester och andra farliga ämnen ur avloppsvatten – 80 000 €
Rening av läkemedelsrester och andra farliga ämnen ur avloppsvatten.
WWF Finland – årlig finansiering (25 000 € år 2019)
WWF Finland är en del av det internationella WWF-nätverket som har verksamhet i cirka hundra länder, på alla kontinenter. WWF Finland har i över 30 år arbetat för att skydda Östersjön.
En karttjänst för hållbar markanvändning – 65 000 €
En icke-vinstdrivande karttjänst öppen för alla hjälper markägarna i effektivt skyddande av Östersjön och klimatarbetet.
#ihanaitämeri – 1 000 €
Utmaningen är givetvis Östersjöns tillstånd, att förhindra övergödning och genom detta skydda artbeståndet och givetvis även möjliggöra rekreationsanvändning även i framtiden.
Östersjöprojektdagarna i april 2017 – 1 000 €
Blicken mot Östersjön - Vi Hangö ungdomar bryr oss om runt om oss och dess tillstånd.
Av barn, för barn – 3 600 €
För tillfället fokuserar man i undervisningen om Östersjön på miljöproblem. Detta ger ett dystert intryck och gör inte barnen motiverade att lära sig.
Emmaus Åland – 120 000 € (tvåårig finansiering: 60 000 euro/år)
Emmaus Åland är en förening som jobbar med hållbarhet och internationell solidaritet. Emmaus Åland bidrar till ett hållbart samhälle genom att återanvända och återvinna. Varor samlas in, repareras och återanvänds på Åland samt skickas även som bistånd till hjälporganisationer i andra länder.
Ungdom, dina idéer och handlingar för Östersjön – 3 500 €
Vår eutrofiska och förorenande Östersjön.
Kustobservatoriet – ett dyk ner i vår unika undervattensvärld – 35 000 €
Dyk ner i Östersjöns unika undervattensvärld – det nya, unika kustobservatoriet berättar om havets tillstånd och mångfald under ytan.
Östersjöpusslet – 10 000 €
För att lyckas med att förbättra Östersjöns tillstånd behövs ett samarbete mellan olika aktörer och kunskap om värdet av arbete på gräsrotsnivå.
Kolodlingsnätverk – 33 000 €
Genom att utbilda ekologiska odlare till kolbindande jordbrukare gör vi åkrarna till kolsänkor och undersöker vi näringsläckage till vattendragen.
BagIt – 9 500 €
Östersjön rent från plastkassar med hjälp av den unika papperskassen.
Nutribute – 15 000 €
Från idéer kring Östersjöskyddet till handling med unik plattform för gräsrotsfinansiering.
Lokala vattenskyddsprojekt,2015
Rädda Täktbukten – 20 000 €
Täktbukten vid Hangö udd är som ett Östersjön i miniatyr: ett grunt sjöbäcken, som människan har misshandlat i årtionden.
Håll Skärgården Ren rf, Magknip av plast – 40 000 €
Problemet med nedskräpning har en nära koppling till bristande kunskap om hur skräpet sprids från städerna till vattendragen. Kampanjen ”Magknip av plast” vill väcka förbipasserande till insikt om konsekvenserna av sitt beteende.
Minskning av jordbrukets fosforbelastning genom gipsbehandling av åkrarna – 40 000 €
Forskare och odlare skapar tillsammans framtid för jordbrukets vattenskydd.
Östersjö-ambassadörsbesök i skolor – 10 000 €
Syftet med projektet är att öka kunskapen och medvetenheten om Östersjön och hjälpa till att skapa en relation till havet.
En samlare för plastavfall – 70 000 €
Johannes Myllykoski från Karleby har utvecklat en apparat som kan användas för att städa bort skräp från stora havsområden.
Lokala vattenskyddsprojekt,2017
Starka rovfiskbestånd förbättrar vattenkvalitén i våra kustområden – 5 000 €
Vattenkvalitén utmed Östersjöns kuster har under decennier succesivt försämrats med en tillbakagång av både växt och djurliv som följd.
Skräppost – Medborgarens faktabok om havens nedskräpning – 20 000 €
Skräpet i havet känner inte till några landsgränser och problemen de orsakar påverkar alla människor, organismer och habitat längs Östersjöns kust.
Ett levande Östersjön, Baltic Sea Action Group – 80 000 €
Baltic Sea Action Group grundade projektet Ett levande Östersjön år 2019 då gruppen fick 80 000 euro i finansiering från Ålandsbankens Östersjöprojekt. Nu har projektet fått fortsatt finansiering för ett andra år.
John Nurminens Stiftelse – 80 000 €
John Nurminens Stiftelse, grundad 1992, har som mål att rädda Östersjön och dess arv för kommande släktled. Stiftelsen är en kunskapsförmedlare och producent av marint innehåll som har belönats för sina kulturgärningar.
Östersjön rent från plast med bionedbrytbara förpackningsalternativ – 50 000 €
En finsk innovation inom plastersättande material.
ReGeneration 2030 – 50 000 €
ReGeneration 2030 är en folkrörelse för ungdomar och unga vuxna i Norden och i länderna kring Östersjön. Rörelsen arbetar för att förverkliga FN-målen för hållbar utveckling Agenda 2030.
Klimatsmart produktion av proteinfoder – 15 000 €
Lokal produktion av insektbaserat proteinfoder skulle ha flera miljömässiga vinster vilket gynnar Östersjön.
Stoppa organismer mekaniskt – 7 000 €
I Östersjöområdet växer det alger och havstulpaner på båtbottnarna och detta försöker man förhindra genom att använda miljöskadliga antifouling-bottenfärger.
Snygg Beach – 90 000 €
Snygg Beach-kampanjens mål är att uppmärksamma allmänheten om nedskräpningsproblemet, så att alla i framtiden kunde njuta av en ren natur.
Varför skydda Östersjön? – 17 500 €
Barnen i Helsingfors Montessori-skola undersöker empiriskt Östersjön och dess särdrag.
Städa Åland – för en ö fri från skräp! – 10 000 €
Genom projektet Städa Åland vill vi dels koordinera och stödja volontära insatser runt om på Åland och dels jobba förebyggande mot nedskräpning.
Froodly GO – Bekämpning av förlusten av mat genom spel – 28 000 €
Froodly GO är ett modernt, roligt och inspirerande sätt att skära ned på mängden av bortkastad mat.
Expedition Skärgårdshavet – 6 000 €
“Expedition Skärgårdshavet” är ett aktiverande äventyrsprogram om miljön och vårt gemensamma hav för barnfamiljer i skärgårdens besökshamnar.