Östersjöprojekt finansierar BSAG:s arbete för att skydda den marinbiologiska mångfalden

Ålandsbankens Östersjöprojekt finansierar BSAG:s arbete för att skydda den marinbiologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden försvagas allt mer och konkreta åtgärder behövs snarast för att hejda utrotandet av arter. Mångfalden är hotad även i Östersjöns sköra och unika ekosystem. Baltic Sea Action Group (BSAG) inleder nu ett samarbetsprojekt i vilketman kommer att använda sig av befintligt, heltäckande VELMU-material för skyddandet av undervattensmiljön. Bevarandeplanen för pilotprojektet på ön Gullkrona kommer att byggas upp genom dykningi höst.

Projektet kommer att ha ett nära samarbete med programmet för inventeringen av den marina undervattensmiljön (VELMU) och Ålands vatteninventeringsprojekt. Förutom BSAG är följande centralt engagerade i projektet: professor i Östersjöforskning Alf Norkko (Helsingfors universitet, Tvärminne zoologiska station), forskningsprofessor och VELMU-programmets koordinator Markku Viitasalo (Finlands miljöcentral) samt specialforskare Sonja Salovius-Laurén, projektforskare Henna Rinne och biträdande professor Christoffer Boström från Åbo Akademi.

Ålandsbankens Östersjöprojekt kommer att fungera som finansiär samt strategisk partner. Målet är ett långsiktigt samarbete. Ålandsbanken har beviljat finansiering på 80 000 euro för projektets första år.

"Förlusten av den biologiska mångfalden kan jämföras med det hot som klimatförändringen medför både för planeten och mänsklighetens framtid. Dessa problem hänger också samman med Östersjön. Ålandsbankens Östersjöprojekt har länge finansierat projekt som främjar Östersjöns tillstånd och vi ser detta samarbete med BSAG som en unik möjlighet att påverka tillståndet i den marina miljön samt främja Östersjöns välmående”, säger Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken.

"Vi vill främja skyddandet av ekologiskt viktiga arter och livsmiljöer", säger Laura Höijer, direktör för innehåll på BSAG. "Målet äratt öka medvetenheten om den marinbiologiska mångfaldens betydelse, samt visa hur även enskilda individer kan delta i skyddandet av den marina miljön."

För att kunna fokusera skyddandet av den marina miljön behövs information om var de värdefulla havsmiljöerna finns. I Finland finns goda möjligheter till detta, eftersom VELMU-programmetredan i 15 år har samlat information som gjort det möjligt att kartlägga de bästa områdena vad gäller undervattensmiljöns mångfald.

"Ungefär en tiondel av havsområdet i Finland har skyddats, men enligt undersökningar baserade på materialet i VELMU-projektet finns nästan tre fjärdedelar av de betydande undervattensmiljöerna utanför de nuvarande skyddsområdena. En väl inriktad ökning på bara en procent av det skyddade havsområdet skulle dock kunna fördubbla skyddsnivån, och införliva en hel del ekologiskt viktiga arter och livsmiljöer i skyddsområdet", säger forskningsprofessor Markku Viitasalo.

De viktigaste nyckelarterna för undervattensmiljön i Östersjön, såsom blåstång, blåmussla och bandtång, upprätthåller det marina ekosystemets funktiongenomatt tillhandahålla livsmiljöer, näring och skydd för ett antal andra organismer. Övergödningen har försvagat framgången för dessa arter, och klimatförändringen påverkar dem alltmer negativt genom att förändra de marina förhållandena för de viktigaste arterna.

När det gäller skyddandet av den biologiska mångfalden är det nödvändigt att minska både övergödning och hindra klimatförändringen, men det är också nödvändigt att skydda livsmiljöerna för nyckelarter från annat mänskligt tryck.

"De flesta av de mest värdefulla områdena ligger i grunda vatten, i närheten av öarnas stränder. Dessa är ofta privatägda områden. Vår utmaningär att få ägarna till vattenområdena – privatpersoner, kommuner och företag –att bli inspirerade att skydda dessa områden. Syftet med det här projektet är att uppmärksamma hur man rent praktiskt kan förverkliga skyddandet, samt hur vi följer upp det, förklarar Laura Höijer på BSAG. "Fördelarna för naturen är uppenbara, men ur de privata markägarnas syn är det även viktigt att veta vilkaeventuella begränsningar skyddandet kan medföra för användningen av vattenområdet.”

Den nyligen öppnade och bland båtfolk populära ön Gullkrona fungerar som pilotprojekt. Enligt VELMU:s kartläggning hittills finns det en värdefull livsmiljö omkring ön. Olika arters förekomstklargörs genom en grundligare forskning i början av hösten 2019. Efter det definieras genom samarbete vilka skyddsåtgärdersom bör tas, och fiskelaget tar beslut om själva genomföringen. Tanken är att följa upp de skyddade områdena även i fortsättningen. Kartläggningen planeras i samarbete med VELMU och Forststyrelsen ansvarar för genomförandet.

Möjligheterna till privata skyddsåtgärder konkretiseras inte bara genom Gullkrona, utan också genom att utnyttja Skärgårdscentret Korpoströms forsknings- och konstverksamhet samt övrig kommunikation från BSAG.

"Ett omfattande samarbete i projektet kommer att möjliggöra långsiktiga och varierande skyddsinsatser som påverkar Östersjöns tillstånd långt in i framtiden", sammanfattar Höijer.

 


Ansökningstiden för finansiering år 2019 börjar!

Östersjöprojektet har finansierat flera framgångsrika startupföretag som främjar Östersjöns tillstånd

I dag startar ansökningen om finansiering ur Ålandsbankens Östersjöprojekt. I år har Östersjöprojektet en rekordsumma, upp till 500 000 euro, att dela ut till projekt som främjar Östersjöns tillstånd.

Ansökan om finansiering ordnas i år för femte gången. Tidigare år har Östersjöprojektet möjliggjort för många startupföretag att komma igång med och utveckla sin verksamhet.

”Under tidigare år har vi fått fantastiska initiativ och projekt till Östersjöprojektet, som redan gett goda resultat. Vi följer stolt med hur de finansierade projekten framskrider, berättar Anne-Maria Salonius, Östersjöprojektets juryordförande.

Östersjöprojektet har bland annat finansierat startupföretaget Solar Foods från Esbo som tillverkar matprotein från luften, Sulapac som tillverkar biologiskt nedbrytbara förpackningar, Johannes Myllykoski och hans företag Clewat Oy som har utvecklat en samlare för plastavfall samt Wapulec Oy som renar avloppsvatten från läkemedelsrester och andra farliga ämnen.

Östersjöprojektet har möjliggjort till exempel planering av fabriker, produktutveckling, flerårig drift av projekt samt genomförande av pilotprojekt.

Både små och stora aktörer kan ansöka om finansiering

Förutom startupföretagen har Östersjöprojektet finansierat ett antal stora finländska miljöorganisationer som fokuserar på Östersjöns välbefinnande, bland annat WWF Finland, BSAG, John Nurminens stiftelse och Håll Skärgården Ren r.f.  Därtill har många forskningsinriktade aktörer, såsom SYKE (Finlands miljöcentral) och Helsingfors Universitet, fått finansiering ur Östersjöprojektet.

”Vi fungerar som finansiärer av flera projekt som främjar Östersjön, för vi har alla samma mål: att förbättra Östersjöns tillstånd och öka medvetenheten om det”, berättar Salonius.

Såväl företag, stiftelser som forskningsprojekt med konkreta mål kan ansöka om finansiering från Östersjöprojektet. Sökanden behöver inte vara en etablerad aktör i branschen.

”Vi letar inte enbart efter redan påbörjade projekt. Om du har en idé som kan främja Östersjöns välbefinnande kan du få hjälp med att förverkliga den via Östersjöprojektet”, uppmuntrar Salonius.

Rekordsumma till projekt som främjar Östersjöns välbefinnande

Ifjol mottog Östersjöprojektet 128 ansökningar och delade ut 300 000 euro till olika projekt - i år har summan utökats till 500 000 euro.

Den bakomliggande orsaken till den stora summan är mängden ökade insättningar på Ålandsbankens Östersjökonton. Ålandsbanken donerar varje år ett belopp som motsvarar upp till 0,2 % av pengarna på Östersjökonton till naturskydds- och miljöprojekt kring Östersjön.

Ålandsbanken, som i år firar sitt 100-årsjubileum, har hittills stöttat både små och stora organisationer i deras viktiga arbete för miljön med nästan 2 300 000 euro.

”Vi vill vara med och förbättra Östersjöns välbefinnande rent konkret och för oss är Östersjöprojektet ett sätt att påverka. Dessutom har Ålandsbanken Östersjökortet, som är världens första kort i miljövänligt material och som är kopplat till ett index för miljöpåverkan, Åland Index”, säger Salonius.

Ansökningstiden för finansiering år 2019 börjar tisdag 2.7. Sista ansökningsdag är 30.9. De finansierade projekten publiceras i början av nästa år.


Från Östersjön till Tokyo: olympiaprojektets första år

Jag startade mitt olympiaprojekt mot sommar-OS i Tokyo 2020 för ett år sedan på sommaren. Vår minsting föddes i maj 2018, och under midsommaren fick jag för första gången tillfälle att stå på vindsurfingbrädan. I juni-juli tränade jag på hemmavatten utanför Helsingfors och Esbo. Emellanåt ”campade” jag i familjens stugtrakter i både Ekenäs och Nådendals skärgård. Förutom brädsegling rörde jag mig också på vattnet paddlandes på en SUP-bräda, vilket inte bara är en utmärkt träningsform, utan också ett enkelt sätt för vem som helst att lära känna vår vackra kust. Å andra sidan kom också den hårda sanningen och flaken av blågrönalger emot när jag njöt av landskapet i det stilla vattnet i juli.

Vid sommarens slut i augusti återvände jag från mammaledigheten på allvar i Århus, Danmark, i Östersjöns sydvästliga hörn. Där ordnades seglings-VM i alla seglingens OS-klasser, och redan 40 % av nationsplatserna till olympiska spelen i Tokyo delades ut. Bara en idrottare per land får tävla i OS, och totalt 27 nationsplatser delas ut i damernas brädseglingsklass. Ännu i Danmark lyckades jag inte nå en plats i OS. Det var ändå fint att kunna tävla så pass snart (10 veckor) efter förlossningen. Trots den blygsamma slutplaceringen innehöll veckan också framgångar och jag fick i läxa en hel del utvecklingsidéer och en ryggsäck full av träningsiver.

I början av hösten kan idrottare inom sommargrenar ofta hålla en kort semester, varefter den konditionshöjande fasen och förberedelserna för nästa år börjar. Förra hösten innehöll mitt träningsprogram för konditionsfasen också rehabiliterande gruppträning, d.v.s. mamma-baby yoga, pilates och dans, utöver vanlig jogging och styrketräning. Att prova på nya grenar ger träningen en extra krydda.

I oktober 2018 begav jag mig av på vinterns första träningsläger i Cadiz, Spanien. Varför just Spanien? Det finns några anledningar till det: hemmavattnen är för kalla på vintern, min tränare är spansk och det finns sparringpartners att träna med där. På Atlantkusten i södra Spanien är det också möjligt att träna i världshavets stora vågor, som det finns skäl att vänja sig vid inför OS i Tokyo.

Som en toppidrottare med familj måste jag också fundera på träningsläger ur perspektivet vilken den bästa lösningen för den totala bördan av barnomsorg och vardag är. Således har den tid som tillbringas för att ta sig från en plats till en annan och att bli van vid en ny miljö (tidsskillnad etc.) försökts minimeras i min kalender. Under fem timmar i ett flygplan i varje riktning och fem veckor på destinationen står redan i ganska bra proportion till varandra. Miljön tackar också för den sparade flygsträckan.

Under en längre vistelse formas vardagsrytmen till ganska, nå, vardaglig. I lägret tränade jag på vattnet fem dagar i veckan. Min egen tränare var med på träningen tre dagar i veckan och på andra dagar tog en av våra tränare från vår spansk-finsk-dansk-mexikanska träningsgrupp ledningen i övningarna. Vi bodde i en hyreslägenhet inom gångavstånd från träningscentret. Under träningen pysslade barnen en del av tiden med sin pappalediga pappa eller sina far- och morföräldrar antingen hemma eller på stranden. Centret hade utrymme för förvaring och underhåll av utrustningen och ett gym för ytterligare träning. Huvudfokus för träningsetappen var på träning inom grenen, så jag gick till gymmet främst för att göra underhållande och återhämtande övningar.

I början av år 2019 fortsatte lägret i Spanien, först i det bekanta Cadiz och sedan på Medelhavssidan i Mallorca, där tävlingen om europamästerskapet hölls i april. De närmande OS-kvalen märktes i det ökade vimlet i tävlingshamnen: ett rekordantal brädseglare från sex kontinenter deltog i de öppna EM-tävlingarna. Följande OS-platser delas ut i september på Gardasjön i Italien, där nio länder tar sin plats. Europamästerskapen i april fungerade som en bra måttstock: jag placerade mig som 26:e i totalresultaten, och var 20:e europeiska. Av de länder som ännu inte nått en OS-plats var min placering näst bäst.

När jag skriver det här, har jag en månad av den finska sommarsäsongen bakom mig. Vi kunde börja träna på Östersjöns friskt kyliga vågor redan innan valborg. Framför mig har jag en intressant sommar innan eldprovet på Gardasjön. Förhoppningsvis slipper vi den här sommaren förfasa oss över den genomsnittligt större förekomsten av blågrönalger såsom vi gjorde ifjol, utan i stället också får njuta av vårt kära Östersjön. Tillsammans ägnar vi uppmärksamhet åt hur vi använder havet och hur vi agerar – vi kommer till exempel alltid ihåg att slänga skräp i soporna. Njut av sommaren, mer nytt från mig i mitt nästa blogginlägg!

Tuuli Petäjä-Sirén

Östersjöprojektets fadder, tävlingsseglare

Ålandsbankens Östersjöprojekt förbättrar läget i Östersjön genom att finansiera goda idéer och uppmuntra till aktion. Bekanta dig med Östersjöprojektet! www.balticseaproject.org