Snygg Beach har fått 90 000 euro i finansiering av Östersjöprojektet
Håll Skärgården Ren rf:s strandstädningsprojekt Snygg Beach har fått 90 000 euro i finansiering av Ålandsbankens Östersjöprojektet. Finansieringen fördelas över tre år.
”Östersjöprojektets finansiering har en enorm betydelse för oss. Med den kan vi utveckla programmet i den riktning vi vill och aktivera fler människor än tidigare att agera för våra stränder och Östersjöns välbefinnande”, berättar Atte Lindqvist, projektkoordinator på Håll Skärgården Ren rf.
En av Snygg Beach-programmets viktigaste utvecklingsriktningar för framtiden är miljöfostran. Dessutom är målet att göra rapporteringen av strandstädningen enklare med digitala lösningar, exempelvis genom en app. För tillfället görs rapporteringen med blanketter som skickas till programmet.
”Miljöfostran är ett mycket viktigt tema för oss, och det kommer att synas märkbart i vår verksamhet. I vårt fadderskolprogram besöker vi olika skolor där vi pratar om läget i haven och på stränderna, och diskuterar det med eleverna. Sedan går vi och städar stranden. Detta upprepas med samma grupp och förändringen i strandens läge följs upp, berättar Lindqvist.
Den här våren började Snygg Beach sitt sjätte verksamhetsår. Programmet föddes ursprungligen ur det dystra resultat som ficks från projektet MARLIN, som kartlade nedskräpningen av Östersjöns stränder: Finlands stränder var de mest nedskräpade av alla stränder i de länder som deltog i undersökningen.
”Östersjöprojektet var med och möjliggjorde starten av programmet. Snygg Beach-programmet är väldigt viktigt för oss och det är fint att vara med nu också och möjliggöra utvecklingen av programmet. Vi vill att det här ska bli en ännu mer slagkraftig rörelse som uppmuntrar alla människor att ta hand om vår miljö”, berättar Anne-Maria Salonius, ordförande för Östersjöprojektets jury och direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken.
På en dryg timme plockades hela 3400 cigarettfimpar och nästan 700 plastdelar
I början av maj gick anställda på Ålandsbankens Private Banking från ord till handling och tillbringade förmiddagen med att städa Hangös stränder.
”När vi kom till stranden, såg vi oss omkring och tänkte att här inte ens finns några skräp. Men när vi tog itu med arbetet började enormt mycket skräp hittas, allt från cigarettfimpar till madrasser. Det var fint att själv få tillfälle att göra något konkret för miljön”, berättar Robin Blomqvist, försäljningschef på Ålandsbankens Private Banking.
På en dryg timme plockade Ålandsbankens grupp på ca 40 personer bland annat 3400 cigarettfimpar, närmare 700 plastskräp, över 600 glas- och keramikskräp och över 300 metallskräp från Hangös stränder.
”Östersjön är väldigt kär för Ålandsbanken och det syns också i vår verksamhet på många sätt. Utöver Östersjökortet och Östersjökontot finansierar vi varje år projekt som främjar läget i Östersjön via Östersjöprojektet. Det var fint att vi själva också fick tillfälle att konkret städa stränderna. Mängden skräp överraskade säkert oss alla”, berättar Salonius.
Att stöda miljöprojekt har varit en viktig del av Ålandsbankens verksamhet ända sedan 1997. Hittills har Ålandsbanken stött såväl små som stora organisationers viktiga arbete för miljön med 2 300 000 euro. Östersjöprojektets nästa ansökningsomgång för finansiering börjar i maj 2019.
Earth Hour uppmuntrar till klimatåtgärder
Då WWFs Earth Hour firades för första gången år 2007 i Sydney, Australien, stötte man relativt ofta på klimatskeptiker. Drygt tio år senare har evenemanget vuxit till en global rörelse, vari människor från 188 länder deltog ifjol. Samtidigt har invändningar mot den på grund av människan accelererande klimatförändringen minskat avsevärt. En del talar till och med om tiden efter IPCC-rapporten. Med det hänvisar man till den kännedom om hur brådskande kampen mot klimatförändringen är som väcktes av rapporten som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar publicerade förra året.
IPCC-rapporten visade att skillnaden mellan scenarierna för två graders uppvärmning och en och en halv grads uppvärmning är signifikant. Vi måste begränsa höjningen av jordens genomsnittliga temperatur till 1,5 grader för att vi ska kunna undvika de extremt skadliga konsekvenserna för människor och naturen. Hur ska det göras?
Earth Hour är känd för den mörka timmen, då miljontals människor, företag och offentliga byggnader runt om i världen släcker onödiga ljus i en timme den sista lördagen i mars. Detta är inte ett evenemang för att spara energi utan en symbolisk gest, genom vilken vi visar oro för klimatförändringen och vi kräver snabba åtgärder av beslutsfattarna för att stävja klimatförändringen. Förra året deltog 1,5 miljoner finländare i Earth Hour på ett eller annat sätt.
I Finland uppmuntrar WWF människor att göra en klimatgärning genom att välja grönsaker eller hållbart fångad fisk på sin tallrik i stället för kött.
IPCC-rapporten konstaterar att 1,5-gradersmålet sannolikt inte uppnås utan förändringar i kosten. För tillfället äter vi helt enkelt upp den vilda naturens livsrum och påskyndar klimatförändringen genom vår höga köttkonsumtion. Finländare äter i genomsnitt 81 kg kött per år. Ur miljösynpunkt måste mängden minskas – det lönar sig att äta rött kött högst en gång och kyckling några gånger i veckan.
Vi har tur i Finland, eftersom många företag inom matbranschen har förstått att morgondagens måltid är övervägande vegetarisk. Det har kommit ut många nya, läckra vegetariska matprodukter på marknaden. Det ena vegetariska eller fiskreceptet läckrare än det andra finns tillgängligt i alla möjliga kommunikationskanaler. Köttkonsumtionen kan alltså minskas utan att kompromissa på den goda smaken. Det är därför lätt för mig att släcka lamporna på lördag 30.3 klockan 20.30 och njuta av en vegetarisk middag i skenet av levande ljus. I Earth Hour deltar dessutom många restauranger, som erbjuder god, klimatvänlig mat. Kolla in evenemangen på sidan www.earthhour.fi (på finska).
Varje klimat- och miljögärning som medborgare gör är viktig
Målet på 1,5 grader är ändå så krävande att förändringar också behövs i politiska beslut om till exempel vad som finansieras, vad som uppmuntras och när restriktiv lagstiftning behövs.
Lyckligtvis har investerare idag möjlighet att välja sina placeringsobjekt också genom att granska företagens ansvar. Det lönar sig att aktivt fråga vilken typ av principer för ansvarsfull placering din egen kapitalförvaltare har. Det är dagens melodi.
Kati Malmelin
Direktör, företagssamarbete
WWF Finland
Ålandsbankens Östersjöprojekt finansierar i år projekt som främjar Östersjöns tillstånd med 300 000 euro
Det internationellt uppmärksammade uppstartsföretaget Solar Foods från Esbo finansieras med 50 000 euro av Östersjöprojektet. Enligt Solar Foods vd Pasi Vainikka kommer pengarna att investeras i planeringsarbetet för en ny fabrik som kommer att placeras i Finland.
”Det behövs en produktionsanläggning i Finland, men vi har ännu inte haft något konkret att presentera. Tack vare finansieringen från Östersjöprojektet kan vi nu påbörja planeringsarbetet av en produktionsanläggning”, säger Vainikka.
Solar Foods affärsidé är som science fiction – att tillverka matprotein från luften med hjälp av bakterier och solenergi - har en enorm miljöpotential. Om största delen av det protein som vi äter skulle tillverkas genom att ta tillvara koldioxid från luften, skulle vi kunna återställa en del av den mark som vi nu använder för jordbruk och boskapsuppfödning till skogar och andra kolsänkor som befrämjar den biologiska mångfalden. Samtidigt minskar vi näringsavrinningen från jordbruket och problemen det leder till i vattendragen.
Projektet Kolodlingsnätverk – lindring av klimatförändringen med ekoodlare baserar sig även på utmaningarna i markanvändningen och strävar till att öka kolsänkorna genom att utveckla odlingsmetoder. Man kan t.ex. se mångsidig växtföljd som inkluderar vallväxter, lättare jordbearbetning och kontinuerlig vegetation på åkrarna som odlingsmetoder som är kolbindande. Dessa odlingsmetoder omdirigerar avrinningen av näring från utsläpp i vattendrag till kolsänkor. Tack vare Östersjöprojektets finansiering kan Förbundet för Ekologisk odling utbilda jordbruksmentorer för kolbindande odlingsmetoder inom sin förening.
Hållbar markanvändning är också temat för Button Program, som sökt finansiering inom kategorin för digitala innovationer. Karttjänsten som Button Program bygger på är en öppen tjänst genom vilken allmänheten kan stödja markägare direkt. Syftet med den öppna karttjänsten är att minska näringsutsläppen från dikade torvmarker och växthusgaser i torvnedbrytningsprocessen genom att koppla ihop oss alla, privatpersoner och företag, med ägare till marker som kan förbättras i olika grad. Allmänhetens bidrag är att erbjuda ekonomisk hjälp till markägare för miljöförbättrande åtgärder.
"Button Program har en spännande digital lösning för hållbar markskötsel. Denna digitala karttjänst kan underlätta för markägare och företag att ha bättre överblick på sina utsläpp av växthusgaser. Jag tycker att det är ett visuellt och innovativt sätt att använda öppendata för att lösa Östersjöns utmaningar," säger Skype-medgrundaren Niklas Zennström, jurymedlem i Östersjöprojektets kategori för digitala innovationer.
Flera av årets finansierade projekt tar itu med plastskräp.
Det svenska uppstartsföretaget BagIt strävar till att ersätta plastpåsar och utveckla en papperskasse som tål både tyngd och väta. Papperskassen skall även lämpa sig som soppåse bättre än traditionella papperskassar. ”Våra kassar är 100 % papper. Nyckeln i vår lösning ligger framför allt i påsens design samt i papperskvalitén som vi använder”, säger grundaren av BagIt Nora Östman.
Håll Skärgården ren rf:s kampanj Snygg Beach samt Ålands Natur & Miljö rf:s städprojekt Städa Åland svarar för att städa stränderna. I projektet Städa Åland uppmuntrar man allmänheten till talkoarbete för att städa stränderna och resultaten registreras i nätportalen som nu utvecklas.
”Till städdagen som ordnas i maj förväntar vi oss hundratals deltagare, liksom vi hade i fjol, till att städa ständerna från avfall. Den verkliga målsättningen är att få med människorna på städtalko året om och få dem att rapportera till vår projektsida skräpet som de plockat från naturen”, säger Sofia Enholm från Städa Åland.
Ålandsbankens Östersjöprojekt finansierar i år följande projekt:
· Snygg Beach, Håll Skärgården ren r.f., treårigt samarbete, 90 000 euro
· En karttjänst för hållbar markanvändning, Button Program r.f., 65 000 euro
· Solar Foods, 50 000 euro
· Kolodlingsnätverk, Förbundet för Ekologisk odling, 33 000 euro
· Varför skydda Östersjön, Helsingfors Montessori-skola, 17 500 euro
· Städa Åland - för en ö fri från skräp, Ålands Natur & Miljö r.f., 10 000 euro
· BagIt, 9 500 euro
Ålandsbanken har i år även varit med och stöttat Östersjön genom miljöorganisationen WWF Finland med 25 000 euro.
Var med och påverka Östersjöns framtid!
Östersjöprojektet mottog i år sammanlagt 128 ansökningar om finansiering för projekt, vars mål är att förbättra Östersjöns tillstånd. Projekt relaterade till minskning av plastavfall var starkt representerade i år, men vid sidan om plast förekom också andra viktiga teman allt ifrån att stävja koldioxidutsläpp till att minska matsvinnet. Bland ansökningarna har juryn valt ut 11 projekt till publikomröstningen.
- Vi fick många bra ansökningar i år och det var glädjande att se hur många olika idéer för att förbättra läget i Östersjön som presenteras i projekten, konstaterar Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken och ordförande för Östersjöprojektets jury.
Vilken är din favorit?
Genom att rösta på din favorit kan du konkret påverka vilket projekt som får finansiering och därtill har du chans att vinna 500 € på Östersjökontot.
Bekanta dig med finalisterna och rösta på din favorit senast 28.12.2018 på adressen http://www.balticseaproject.org/projekt-2018
Östersjöprojektets publikomröstning börjar igen
Ålandsbankens Östersjöprojekt mottog i år sammanlagt 128 ansökningar om finansiering för projekt, vars mål är att förbättra Östersjöns tillstånd. Bland ansökningarna har juryn valt ut 11 projekt till publikomröstningen som börjar den 28 november.
28.11.2018
Östersjöprojektets jury stod i år igen inför ett tufft val, då det bland ett stort antal ansökningar var dags att välja ut de bästa till publikomröstningen. I fjolårets ansökningar var oron för plastavfallet i haven framträdande, och det största finansieringsbeloppet fick till slut plastavfallsinsamlaren som Clewat Oy utvecklat. Projekt relaterade till minskning av plastavfall var starkt representerade även i år, men vid sidan om plast förekom också andra viktiga teman allt ifrån att stävja koldioxidutsläpp till att minska matsvinnet.
- Vi fick många bra ansökningar i år och det var glädjande att se hur många olika idéer för att förbättra läget i Östersjön som presenteras i projekten, konstaterar Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken och ordförande för Östersjöprojektets jury.
- Vi skapade Östersjöprojektet för att finansiera och stödja projekt, vars mål är ett friskare Östersjön. Det är fint att märka att det kommer in så många bra ansökningar varje år – att skydda Östersjön är viktigt för oss alla, fortsätter Salonius.
Östersjöprojektet är en naturlig fortsättning på Ålandsbankens målmedvetna miljöarbete. Ända sen 1997 har Ålandsbanken finansierat projekt som främjar miljöskydd, och hittills har banken redan donerat nära två miljoner euro till miljöprojekt. I år delar Östersjöprojektet ut upp till 360 000 euro. Genom Östersjöprojektet uppmuntrar Ålandsbanken också andra organisationer att arbeta för miljöns bästa. Banken donerar varje år ett belopp till miljöarbete som motsvarar upp till 0,2 procent av depositionerna på Östersjökontona.
Vilken är din favorit?
På Östersjöprojektets webbplats finns nu årets finalister presenterade, och du hittar även röstningsformuläret där. Genom att rösta på din favorit kan du konkret påverka vilket projekt som får finansiering. På våren 2019 kommer vi att ordna ett evenemang där de vinnande projekten presenteras och belönas.