Ålandsbanken ingår samarbete med Skypes medgrundare Niklas Zennströms Race For The Baltic

Gemensam mission om att förbättra tillståndet i Östersjön för ihop aktörerna Race For The Baltic och Ålandsbankens Östersjöprojekt. Östersjöprojektet lanserar en ny kategori för digitala innovationer. Kategorin drivs tillsammans med Race For The Baltic, ett initiativ grundat av Zennström Philanthropies. Tillsammans skapar organisationerna goda förutsättningar för att värna om miljön både genom innovativa lösningar och ett ökat engagemang. I år finansierar Östersjöprojektet goda idéer för Östersjön med upp till 400.000 euro.

Östersjön är ett av världens mest hotade hav. Döda zoner täcker redan delar av havsbotten, som en konsekvens av övergödning. Samverkan mellan flera parter och utveckling av nya idéer är avgörande för Östersjöns framtid. Tillsammans avser parterna att leverera båda.

- Genom att utveckla Östersjöprojektet tillsammans med Race For The Baltic är vår ambition att både engagera och finansiera innovativa idéer, som kan skapa en hållbar utveckling i regionen och på sikt rädda Östersjön. När fler samverkar blir insatsen tydligare och resultatet kraftfullare, säger Peter Wiklöf, vd på Ålandsbanken.

- Östersjön behöver nytänkande som utnyttjar den potential som ny teknologi kan föra med sig. Det är vad kategorin för digitala innovationer handlar om, säger Niklas Zennström.

Samarbetet mellan parterna gör även att Ålandsbanken går in som medfinansiär till Baltic Sea City Accelerator, Race For The Baltics plattform för att genom samverkan förbättra kvaliteten på vattnet och skapa en mer hållbar utveckling i städerna kring Östersjön.

- Östersjöregionen är rik och välutbildad, det finns stor potential att bli en förebild för ekologisk hållbarhet och hantering av vattenkvaliteten. Men för att det ska hända måste flera gå samman, säger Niklas Zennström.

- Genom Ålandsbanken har vi fått en samarbetspartner med både erfarenhet och engagemang vad gäller att identifiera och utveckla goda idéer för Östersjön, fortsätter han.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Anne-Maria Salonius direktör föra affärsområdet Finland Ålandsbanken, Tel.+35840733 1106, anne-maria.salonius@alandsbanken.fi

Barbara Jacksson, direktör för Race for the Baltic, Tel. + 46 73 850 3358 barbara@raceforthebaltic.com


Ålandsbanken först i världen med miljövänligt betalkort med vilket du kan mäta din miljöpåverkan

Ålandsbanken lanserar en helt ny typ av biologiskt nedbrytbart betalkort – Östersjökortet – som låter användarna se hur mycket koldioxidutsläpp deras inköp i genomsnitt ger upphov till. Samtidigt ger Ålandsbanken användarna möjlighet att gottgöra sin miljöpåverkan via olika miljöprojekt.

— På Åland är havet aldrig långt borta och vi kan inte undvika att se effekterna av föroreningar och övergödning. Sedan 1997 har banken stöttat projekt för miljön och 2015 lanserade vi Östersjöprojektet för att finansiera smarta idéer specifikt för Östersjön. Men vi vill också ge våra kunder möjlighet att genom sina handlingar göra en insats. Östersjön kan vi bara rädda tillsammans, säger Peter Wiklöf, vd för Ålandsbanken.
— Med Östersjökortet kan man följa hur den egna konsumtionen påverkar miljön samt få en möjlighet att gottgöra sina inköp, säger Peter Wiklöf.

Användarna av Östersjökortet får en uppskattning av konsumtionens miljöpåverkan via Internetkontoret eller Mobilbanken. När det är dags att betala räkningen får kunden även möjlighet att donera pengar till olika miljöprojekt. Genom att tydliggöra hur man som konsument påverkar miljön hoppas Ålandsbanken underlätta för alla att kunna göra medvetna val i vardagen.

– Samarbetet med WWF Finland hjälper oss att erbjuda kunderna alternativa beteendemönster samt olika typer av miljöprojekt som kunden kan välja att stöda, berättar Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken.

– WWF har arbetat långsiktigt med att förbättra Östersjöns tillstånd. Det blir allt viktigare i vårt arbete att främja hållbara konsumtionsval och klimatlösningar. Med hjälp av samarbetet med Ålandsbanken kan vi göra vårt arbete ännu mer effektivt och verkningsfullt, säger Liisa Rohweder, generalsekreterare på WWF Finland.

Redovisningen är baserad på det unika Åland Index, utvecklat av Ålandsbanken. Indexet använder MasterCards information för varje specifik handlare samt finansmarknadsdata om koldioxidutsläppen per företag inom dessa branscher. Det möjliggör en beräkning av koldioxidavtrycket för varje enskild transaktion och även potentiell gottgörelse eller beteendeförändring. KPMG har tillhandahållit Ålandsbanken med metodologi- och beräkningsexpertis för Åland Index.

- Innovation är ett viktigt fokusområde för Mastercard där Östersjökortet och Åland Index, som är något helt nytt, passar väl in. När banken med sitt kunnande om riskanalys och marknadsdata i kombination med vår transaktionsdata och KPMGs hållbarhetsexpertis kan hjälpa konsumenter att förbättra miljön, vill vi självklart vara med och bidra. Nästan allting har ett pris, men vår miljö är ovärderlig”, säger Sasha Krstic, regionchef Mastercard Norden och Baltikum.

- Data ses ofta som komplicerad och livlös men är i det här fallet raka motsatsen. Genom att tillhandahålla information för väl underbyggda beslut har banken skapat möjlighet till insikt som är både enkel och engagerande. För oss var det ett självklart beslut att bidra med expertis för Åland Index eftersom det är ett bra exempel på hur finansbranschen kan bidra med både förståelse och finansiering för miljöns bästa, säger Daniel Dellham, Head of Sustainability Consulting KPMG.

Under sommaren börjar Ålandsbanken successivt byta ut sina befintliga kort i Finland och på Åland till nya Östersjökort. Snart finns korten också i Sverige. Under detta år kopplas kortet även automatiskt till Åland Index. De kunder som redan nu vill testa Åland Index eller beställa Östersjökort kan göra det via bankens webbplats.


Ingen kan göra allt men alla kan göra något

  1. Minska konsumtionen av vatten. Med avloppsvattnet kommer stora mängder näringsämnen ut i havet.
  2. Tvätta mattorna på torra land. Se till att tvättvattnet inte rinner ut i havet.
  3. Använd miljövänliga tvättmedel, som t.ex. tallsåpa och ättika. Undvik tvättmedel som innehåller fosfater eller syntetiska tensider.
  4. Gödsla trädgården sparsamt. Föredra naturligt gödsel.
  5. Föredra närproducerad mat och säsongens produkter.
  6. Ät endast hållbara fiskarter. Välj till exempel inhemsk abborre, gädda eller strömming samt MSC-märkt (Marine Stewardship Council) fisk.
  7. Reglera, släck och använd grön el. Knäpp alltid av onödiga elapparater, då du lämnar ett rum. Köp endast energisnåla elapparater. Stöd förnybara energiformer och köp grön el.
  8. Förbruka mindre och återvinn mera. Då avfallsmängden minskar, minskar också belastningen på vattendragen.
  9. Sortera avfallet rätt och kompostera. Se till att problemavfall kommer till rätt plats.
  10. Semestra nära. Att flyga bidrar till den globala uppvärmningen. Alltså – genom sunda och förnuftiga val i vardagen kan var och en av oss, utan större uppoffringar, dra sitt strå till stacken om vi så vill.

Allas hjälp behövs – Östersjön är allvarligt sjuk

Den varma och vindstilla högsommaren 2014 kunde ha blivit den perfekta sommaren som alla finländare drömmer om. Men speciellt i vår vackraste skärgård förstördes stämningen totalt av den chockerande gröten av blågrönalger. Man kunde inte simma, utsikten och lukten i hamnvikarna var kväljande. Det var som en ond dröm, förutom att den var sann. I år har sommaren inte bjudit på samma väder men likväl ljuder larmen om algsituationen. Nedan beskriver vi vad som händer, varför det händer och hur vi alla kan hjälpas åt för att göra något åt det.

Glädjedödaren den blågröna algen
Ungefär hälften av algmassan i Östersjön om somrarna är blågrönalger. Den blåa gröten bildas först då bakterierna dör, på havsytan syns algerna till en början som gulaktiga partiklar vars färg ändras åt det gröna hållet då partikelmassan blir tjockare. Cyanobakterierna, eller blågrönalgerna som de också kallas, är ett symtom på den alltmer utbredda övergödningen av Östersjön, samt är anledningen till att vattnet blir grumligt och att de marina organismerna utarmas. Levnadsvillkoren som Östersjön kan erbjuda håller på att förändras till omöjliga för alltfler växter och fiskarter.

Blågrönalger bildas av fosfor och kväve
Cyanobakterier behöver fosfatfosfor samt kväve för att föröka sig. Det kväve som behövs tas ur kvävgas som det finns obegränsat av i atmosfären och som upplösts i vattnet. Näringsbelastningen och eutrofieringen av Östersjön började accelerera redan på 1950-talet. Samtliga länder som gränsar till Östersjön bär skulden för denna ekologiska katastrof som utvecklats i all tysthet. Avloppsvattnet från Östersjöns kuststäder hamnade under flera årtionden direkt i Östersjön utan att renas. Jordbruket och den ökade användningen av konstgödsel har bidragit till den ökade belastningen, liksom den explosionsartade ökningen av trafikmängden.

Minskad mängd syre
En fjärdedel av det kväve som blågrönalgerna behöver, serveras dem genom luftföroreningar. Fosfor hamnar i denna förödande ekvation till följd av utsläpp till vattendragen. Kvävebelastningen i Östersjön leder till ökad algproduktion och följderna blir syrefattiga djupvatten. Minskad mängd syre leder i sin tur till ökad fosforbelastning, vilket skapar skrämmande goda odlingsförhållanden för blågrönalgerna. För att få stopp på blågrönalgerna krävs en betydande nedskärning av dess två ”råmaterial”, kväve och fosfor, i vår miljö.

Fakta om blågrönalger:

  • Blågrönalger eller cyanobakterier kan leva som enskilda bakterier eller bilda kedjeliknande partikelansamlingar. Även om blågrönalger till sin struktur inte är alger, kan de precis som växter assimilera och producera syre.
  • För att blomning av blågrönalger ska uppstå behövs fosfatfosfor från vatten samt kväve från atmosfären.
  • Blågrönalger trivs i sol och värme över 15 grader.
  • Blågrönalgerna går från gulaktiga partiklar till att bilda en grönaktig gröt som slutligen blir en blåaktig stinkande massa på stränderna.
  • Det finns vissa giftiga arter av blågrönalger som kan vara skadliga för levern och centrala nervsystemet. Samma art kan till och med förekomma både som giftiga och icke-giftiga.
  • Var och en bör ta i beaktande att där det förekommer stora mängder av blågrönalger är sannolikheten stor för att de kan vara giftiga.
  • För djur, såsom hundar och kor, kan giftiga blågrönalger vara dödliga.

 


Östersjöprojektets resultat – 9 goda idéer för miljön får dela på 113.000 €

Sedan 1997 har Ålandsbanken delat ut ca 1.300.000 euro till olika miljöprojekt. Under 2015 har banken ytterligare utvecklat arbetet att stödja insatser med både kapital och kunskap genom lanseringen av Östersjöprojektet.

Redan första året visade det sig finnas ett stort intresse för Östersjöprojektet och det mottogs ansökningar från närmare hundra projektidéer inom fyra olika kategorier. Projektet engagerade folk i en stor grad även för att rösta på de nominerade projekten och för att gilla och följa med i sociala medier. Det fantastiska engagemanget är en tydlig signal till alla projekt att deras insats har stor betydelse. Detta är en framgång som Ålandsbanken tar med in i den fortsatta satsningen på Östersjöprojektet under 2016 och åren framöver.

”Det är uppenbart att vi är många som vill göra skillnad och bidra till en positiv utveckling av det hav vi uppskattar att vara i, på eller bredvid”, konstaterar Anne-Maria Salonius, Ålandsbankens direktör för affärsområdet Finland.

Ålandsbanken presenterar vinnarna av både omröstningen och juryns val:

  1. Bättre kväverening vid reningsverken  40 000 €
  2. Rädda Täktbukten  20 000 €
  3. Skräppost – Medborgarens faktabok om havens nedskräpning  20 000 €
  4. Juryns favorit  Stoppa organismer mekaniskt 7 000 €

Projekt för och av barn

Östersjöprojektet stöder även initiativen nedan med sammanlagt 26 000 € Av barn – för barn, Östersjöveckan 2016, #ihanaitämeri, Östersjöpusslet och Östersjöambassadörsbesök i skolor

Jury

Karl-Johan Lehtinen, Miljöchef vid NEFCO (Nordiska miljöfinansieringsbolaget),

Anne-Maria Salonius, Ålandsbankens direktör för affärsområdet Finland

Seppo Knuuttila, Specialforskare för havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE),

Lotta Nummelin, VD för Östersjöfonden

Alf Norkko, Professor i Östersjöforskning på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors Universitet.